Nästan som en riktig amerikan

Nämen, jag lovade ju att uppdatera oftare. Gick ju sisådär med det. Men nu gör vi ett försök att få till ett inlägg iaf.

Senaste veckan har mest egentligen mest gått åt till att komma in i livet här ordentligt. Har haft alla mina olika lektioner flera gånger och fått lite rutin på läxläsandet iaf. Och mycket läsning är det.. Den tyngsta är väl egentligen i historiekusen jag läser, där det kan vara runt 50 sidor till en lektion, Sen läser jag även en Shakespeare-kurs och en mer generell litteraturkurs, och i dem blir det ju naturligt mycket att läsa. Men där är det å andra sidan "kul" läsning som inte är så betyngande egentligen, så det har gått väldigt smärtfritt än så länge. Känner att jag har valt helt rätt i de kurserna iaf, tycker det är jättekul!

Förra tisdagen var även första repet med skolans gospelkör som jag tänkt vara med i. För mig som är van att sjunga i en ganska liten kör är detta helt enormt. Vi är över 100 personer! Igår räknade jag altarna och det är 46 st. Helt galet med svenska mått mätt. Och som de sjunger! De här amerikanarna har ju gospelfeelingen så att säga och de brände av några grymma solon. Vi har till och med en afroamerikansk körledare. Då vet man att det är äkta gospel, right?

Så kommer vi då till helgen. Lördagen kändes som en väldigt amerikansk dag på flera sätt..(som om inte alla dagar här är amerikanska. Men aa..) Vaknade och gick till ARA (skolkafeterian) och åt en frukost med bagels, scrambled eggs, bacon, pancakes med mera. Lugn förmiddag följdes av lunch och sen en resa till Target. Target är typ som en blandning av ICA maxi och GeKås, de har allt och det är billigt, men ändå bra kvalitetsgrejer. Typiskt bra om man behöver saker till rummet eller om schampot är slut. Denna gången var mitt mål att hitta lite sjyssta snacks att ha på rummet. Hinner inte äta lunch i ARA på tisdagar och torsdagar pga lektioner, så då är det bra att ha nåt på rummet så man slipper svälta ihjäl. Så nu finns det Wheat Thins, Granolabars, flingor, Nerds och Reese's pieces i min nedersta skrivbordslåda. Fint fint! (Och ja, jag vet att Nerds och Reese's pieces inte är bra att äta om man är hungrig. Så dem har jag för andra tillfällen.;)) Väl tillbaka från Target var det dags för dagens mest amerikanska upplevelse: basketmatch! Kändes lite som att kliva in i en collegefilm (tänk John Tucker Must Die). Motståndarna var tydligen North Park's värsta rivaler, Wheaton, så om man skulle gå på en match denna terminen så var det denna som gällde så att säga. Folk var väldigt engagerade och många klädde ut sig till ninjas till exempel. Bara en sån sak.

Söndag förflöt ganska lugnt. Åkte ner en sväng till downtown för att fixa amerikanskt simkort till mobilen. Lite mer användbart att ha ett amerikanskt nummer här.. Hanns även med lite shopping och en kaffe. Som man sen lite käckt kunde kila runt på stan med. I en take-away mugg såklart. Kände mig riktigt inhemsk :) För skojs skull kikade vi in på American Girl Place, alltså en dockaffär. Kan utan tvekan säga att jag hade ÄLSKAT den affären när jag var liten. Fanns verkligen allt för dockan. De hade till och med en del av butiken med frisörsalong, sjukhus, café etc. dit man kan ta sin docka. Ganska sjukt, men väldigt roligt. Det finns verkligen allt här..Söndag kväll hade vi en liten familjemiddag med pizza och sen pep jag över till nåt som heter Collegelife i kapellet på kampus. Det är en kvällsgudstjänst som de har varje söndagkväll kl 20. Som sagt, de här amerikanerna vet hur man sjunger! Grym volym i lovsången. Rätt fint slut på helgen.

Måndags kväll tog alla SVF-svenskar (+ två SVF-amerikaner) the L ner till stan och konserthuset. Det var Swedish National Youth Orchestra som hade konsert och vi som svenska studenter blev bjudna på det. Sjukt tight orkester! Tydligt Sveriges elit. Sedan dess har det egentligen mest varit lektioner, läsning och hangouts. Och bra balans mellan allt. En bra vecka helt enkelt! Och nu (för att belöna mig själv för att jag spenderat eftermiddagen med att läsa 110 sidor Shakespeare) blir det en lugn kväll i fina vänners sällskap. Och imorgon födelsedagsfirande med bio och tydligen typiska Chicago hotdogs. Blir nog en till fin helg :)

                                          Ombord på The L

                                          Interiör i Konserthuset

Denna gången ska jag inte lova nåt om frekvent uppdatering, det får gå som det går het enkelt. Blir ni osäkra på om jag fortfarande lever får ni väl skicka ett litet message på ett eller annat sätt.

                                                Mitt sjukt fina fönster som min fina Roomie 
                                                              har målat på :) Gör att man blir glad varje
                                                              gång man tittar ut
   

Guys, vi åkte precis upp för rulltrappan på McDonalds

Kanske dags att uppdatera er lite om what's cooking i mitt amerikanska liv.. Det händer så mycket hela tiden och när man inte är iväg och gör nåt så är man för trött för att få något vettigt skrivet här. Så då har det helt enkelt inte blivit av. Men nu så!

Var som sagt bowling och middag fredag kväll. Vi åt på en mexikansk restaurang en bit härifrån och jag kan ju säga att så mätt har jag inte varit på länge. Alla fick sjukt mycket mat för inte sjukt mycket pengar. Värt! (Bowlingen gick dock jättedåligt. Men det skriver jag inte här.)

Lördag blev vi bjudna på lite frukost betående av en massa sorters bagels (vissa nyttigare än andra..hömhöm), yoghurt, apelsinjuice mm. Och donuts, inte att förglömma. Man vill ju inte riskera att få för lite socker och friterat på detta stället ;) En tripp ner till stan stod sedan på eftremiddagens schema. Mycket upplevelserikt kan man lugnt säga! Vi hoppade på the "L" (alltså the elevated,typ som tunnelbana, fast mestadels upphöjd över gatuhöjd) ner till centrum, eller "The Loop" som det kallas. Vistelsen i downtown inleddes på en restaurang vid namn Ed Debevic's, vilket är ett mycket märkligt ställe i mitt tycke. Grejen med det är nämligen att personalen är medvetet otrevliga mot gästerna. Alltså, de spelar otrevliga och fäller en massa bitchiga kommentarer. En såndär grej som aldrig skulle funka i Sverige. Verkligen spännande att se alla kulturskillnader som uppenbarar sig hela tiden.

                                           Mat på Ed's. Eat and get out.

Trippen fortsatte till de viktigaste sevärdheterna, som the bean och Chicagos gigantiska staty av Marilyn Monroe. Och helt enkelt själva downtown, som är en sevärdhet i sig. Det är verkligen en häftig känsa att vara här, att se de siluetter av byggnader jag ser från mitt fönster komma närmre och närmre ju längre man åker med tåget för att till slut titta upp på dem där de sträcker sig långt upp över huvudet. Har aldrig sett så höga byggnader i mitt liv. Sjukt mäktigt! Och rätt vackert på nåt vis.. Eller vad tycker ni?

                                           Downtown. Jodå.

                                                     Gustav och Manfred under Bönan.


The windy city bjöd dock på rejäl kyla, så det var rätt plågsamt att ta ur händerna ur vantarna för att ta kort, ja ganska jobbigt att gå omkring på stan överhuvudtaget. Så efter ett stopp på starbucks tog vi oss till ett köpcenter precis intill Hancock building för att hålla värmen innan middagen. Vi hittade bland annat den coolaste Lego-butik jag nånsin varit i. Av aaaalla dem jag har varit i.

                                          Chicagos skyline i Lego någon?

                                                    Found my man. Yes yes.


Som om inte det var nog avslutades vår outing med middag på USAs till ytan största McDonalds. Fränt! De hade rulltrappa..

På söndag förmiddag gick vi nåt kvarter bort från campus till North Park Covenant Church där vi nya studenter bjöds på frukost innan vi var på gudstjänsten där. Det var rätt likt en gudstjänst i Svenska Kyrkan där hemma, så det kändes rätt vant. Förutom prästen då. Han lät precis sådär amerikanskt passionerad med Martin Luther King-darr på rösten när han pratade och läste bibeltexten med en inlevelse jag sällan hört maken till. Gött! Men han blev nästan lite skrämmande energisk ibland.. Efter gudstjänsten fick alla vi SVF-svenskar åka hem till olika församlingsmedlemmar för att äta lunch. Riktigt spännande att få se ett äkta amerikanskt hem och möta även lite äldre amerikaner och höra vad de har att säga om livet och sitt land och allt möjligt annat. Det blev att vi blev kvar där långt inpå eftermiddagen. Heltrevligt!

Måndag blev det mest skönt häng med alla fina SVFare som man inte sett på länge. Sjysst värre.

Och så idag var den stora dagen inne, lektionsstarter. Har nu testat på de första två av mina fyra kurser, nämligen U.S. since 1877, alltså en historiekurs, samt sociologikursen Marriage and Family. Tror att båda kan bli väldigt interessanta, dock på helt olika sätt. Historia för att jag inte har så stor koll på Amerikansk historia och Marriage and family för att jag tror att man kan lära känna en kultur på ett intressant sätt genom att studera familjeliv och synen på relationer. Det kommer nog bli rätt mycket läsning dock och jag har köpt böcker för en halv förmögenhet för att kunna göra den läsningen. Men det får det vara värt. Jag gör ju faktiskt bara detta en gång.

                                          Old Main på campus


Ojoj vad långt det blev idag. Priset man får betala om man är dålig på att uppdatera. Grattis om du orkade läsa såhär långt! Lovar att skriva mer frekvent i framtiden så det kan bli lite kortare. Bättre för alla helt enkelt.

(Har föresten ändrat headerbilden till en jag tagit själv. Och det är ju ganska coolt i mitt tycke.)

Framme

Helt galet att jag faktiskt är här. Trots att jag har nedanstående utsikt från mitt fönster är det svårt att fatta att det är amerikansk mark jag går på. Men det är i alla fall sant. Jag är framme!

Resan gick väldigt smärtfritt. Inga problem i varken säkerhetskontroll eller tull. Dock fick vi cirkla runt över Michigan en extra timma på grund av att gårdagens snöstorm i Chicago gjorde det lite ofördelaktigt på landningsbanorna. Men vi kom slutligen ner, efter totalt ca 10 h i luften. Trötta, men oerhört taggade, återsåg vi några av våra fina svf-amerikaner och tog oss till ett äkta amerikanskt Mc Donalds för att tysta kurrandet i magarna. Sen blev det att försöka sova en stund. Gick väl sådär.. :P Hela dagen idag har bestått av information och in-checkning av olika slag så nu är man faktiskt riktig inskriven collegestudent. De här första dagarna kommer bestå av Threshold-aktiviteter, dvs typ inspark, innan lektionerna börjar på riktigt på tisdag. Rätt gött att få ett tag att jet-lagga av sig innan man ska koncentrera sig på lektioner kan man säga.. Första aktivieten för vår del blir lite bowling och middag ikväll. Det blir fint!

Men nu ska jag nog ta och packa upp lite. Hörs snart

Imorgon

Om mindre än 8 timmar lämnar jag trygga Ljungsbro för mitt livs äventyr. Helt galet! Har nog fortfarande inte riktigt fattat att dagen är här. Jag är väldigt laddad men man börjar känna av nerverna lite nu måste jag säga.. Har jag med alla papper? Har jag verkligen inte övervikt på väskan? Får se hur mkt sömn det blir i natt.

Precis avslutat packningen, efter en del om och men. Livin' on the edge med både vikt och tid så att säga. Men det gick iaf. Vikten på hemresan blir ett senare problem...

Så, nästa gång jag skriver blir det på andra sidan Atlanten. Kommer sakna er här hemma, men ser sjukt mycket fram emot att se mina fina collegekamrater igen :) Chicago, vilken grej alltså!

Hoppas ni fortsätter hålla utkik här så ses vi i sommar!

Goodbyes - 2 dagar

Det här med avsked.. Det är ju på något sätt både det bästa och det värsta med att åka iväg. Nackdelen uppenbarligen att man måste säga hej då till folk, vilket alltid är lite jobbigt såklart. Men å andra sidan får man ju träffa vänner och verkligen känna att det finns ganska många som vill säga hej då. Det är en bra påminnelse på hur tacksam man borde vara som har så fina vänner och familj. Som igår till exempel då jag fick fantastiskt överraskningsbesök av mormor, moster och kusiner. Att sitta på rummet och höra någon på gången utanför, tro att det är pappa som kommer hem, men sen höra knackningar på fönstret och få se två glada, hoppande tjejer. Det gjorde hela min dag!

Men nu blir det in till stan för att fixa de sista nödvändiga inköpen och så ska jag väl försöka få ner nånting i den där väskan ikväll, äntligen.

3 dagar

Det hände sig vid den här tiden att Lisa skulle ge sig ut i världen. Det var den största resan hon gjort och den inträffade när Barack Obama var president över Amerikas förenta stater. Många andra människor skulle också ut och resa, var och en till den stad de köpt biljett till. Lisa, som genom höstens erfarenhet hörde till SVF's collegelinje, begav sig från Linköping i Sverige bort till Illinois, till svenskarnas stad Chicago, för att gå på college tillsammans med sin klass, som var taggade och längtade till avresan.

Nej, min ambition med en blogg är väl inte direkt att åstadkomma något i klass med Bibeln. Men i alla fall att slänga iväg ett inlägg nu och då om livet på College i Chicago, dit det nu är 3 dagar. 3 korta dagar. Dagar av packande och allehanda förberedelser. Än så länge är väskan väldigt tom, men det blir det snart ändring på hoppas jag.

Men på tal om Bibeln kan jag ändå lova en sak: Jag ska ta både kommentarer och hälsningar till mitt hjärta och begrunda dem.

Välkommen!